Släktberättelser som bygger på dina källor

För varje person i ditt träd skriver Släktappen en släktberättelse på upp till cirka 500 ord. Den sätts ihop av uppgifterna i din GEDCOM-fil: födelse, föräldrar, husförhör, yrken, äktenskap, barn och död. Ingen AI används, och inget hittas på.

Kvinna bär mjölkkärl på en fäbodvall med grå timmerstugor och betande kor i kvällsljus
Fäbodliv i Dalarna på 1800-talet.

Hur skrivs berättelsen?

Fakta ur filen

Varje mening bygger på en uppgift i filen. Saknas uppgiften hoppas meningen över.

Tidsbild

Förskrivna stycken om allmän historia – husförhör, fäbodar, nödåren, utvandringen – märkta Tidsbild.

Gestaltning

Årstid, syskon i hemmet eller moderns ålder, bara ur uppgifterna, märkt "så kan det ha varit".

Kontrollera

Saknade eller osäkra uppgifter markeras och samlas i en lista sist.

Vilka avsnitt har berättelsen?

Början, Familjen, Hemmet, Arbetet, Egen familj, Omvärlden, Slutet och I tidningarna. Hur lång berättelsen blir beror på hur mycket som finns i filen.

Hittar appen på något?

Nej. Namn, datum och släktskap hämtas alltid ur filen. Det som är allmän historia eller gestaltning är tydligt märkt, så att du alltid ser vad som står i källan och vad som beskriver tiden.

Var hittar jag berättelsen?

Från personsidan, från personkortet i släktträdet och under Analyser. Du kan läsa berättelsen för vilken förfader som helst, och för alla andra personer i trädet.

Vem passar berättelserna för?

För dig som vill visa släkten för barn och barnbarn, förbereda en släktträff eller få en sammanhängande bild av en förfaders liv innan du går vidare i arkiven. Listan med det som ska kontrolleras visar var nästa sökning kan börja.

Kan jag söka vidare i tidningar och arkiv?

Ja. Berättelsen har färdiga sökningar i Svenska dagstidningar hos Kungliga biblioteket (till exempel dödsannonser veckorna efter dödsdagen) och i Riksarkivets söktjänst (socknens kyrkoarkiv, namnet och bouppteckningar).

Läs mer

Läs en berättelse i demon